-
Mer eller mindre salt i maten nu jämfört med 2013?
Vi har granskat salthalten i drygt 300 livsmedel och jämfört resultatet med vår kartläggning från 2013. Anledningen till granskningen är att för mycket natrium, som finns i salt, är dåligt för hälsan. Resultatet visar att det har gått både upp och ned med saltinnehållet i de granskade produkterna.
-
BI HAPPY – en lägesrapport om våra bin
Nästan tre fjärdedelar av alla livsmedelsgrödor i världen är helt eller delvis beroende av pollinatörer som honungsbin, humlor, vildbin, fjärilar och blomflugor, men även fladdermöss och fåglar. De pollinerar grödornas blommor och bidrar till att vi får goda skördar av grönsaker, frukter och bär och en mångfald av växter och blommor i naturen.
-
Barns vikt och matvanor 2003-2016
Vad har hänt på området barn, mat och hälsa sedan 2003? Har andelen barn med övervikt ökat eller har utvecklingen stannat av? Vilka åtgärder har vidtagits av myndigheter och livsmedels- industrin i Sverige och internationellt för att motverka barns ohälsa kopplad till mat?
-
Så mycket dyrare är det att köpa små livsmedelsförpackningar
Av 27 granskade livsmedel är var fjärde mer än 40 procent dyrare i liten förpackning jämfört med samma vara i stor förpackning, sett till jämförpriset. Vissa varor är så mycket som 90 till 100 procent dyrare att köpa i liten förpackning.
-
Vilken bärkasse är minst dålig för miljön?
EU-kommissionen har beslutat att användandet av plastkassar ska minska kraftigt och det har samtliga medlemsländer accepterat. I Sverige använder vi cirka 1,3 miljarder plastkassar. Vi har undersökt vilken bärkasse som minst dålig för miljön.
-
Svenska folket om matsvinn 2010 vs 2015
Nya siffror från Naturvårdsverket (dec 2015) visar att butiker, restauranger och hushåll slänger allt mindre mat. Men rädslan att bli sjuk av mat med passerat datum kvarstår. En av fyra (27 %) uppger att de är noggranna med att inte äta mat vars bäst före-dag har passerat. Det är nästan exakt lika många som för fem år sedan (26 %). Och mer än hälften (53 %) uppger att det är rädslan att bli sjuk som ligger bakom. Det visar den undersökning som vi låtit Novus genomföra.
-
Sant eller falskt om mat och hälsa
Intresset för kost och hälsa är stort men den information som sprids genom reklam, i sociala medier och i bloggar stämmer inte alltid. Konsumentföreningen Stockholm har ställt upp ett antal påståenden om kost och hälsa och bett drygt 1 000 personer svara sant eller falskt. Vad svenska folket tror stämmer inte alltid överens med verkligheten.
-
De ratade grönsakerna
Det finns många orsaker till att en stor andel av de frukter och grönsaker som produceras inte hamnar på våra matbord. En av dem är handelns och konsumenternas krav på att frukt och grönsaker ska se fina ut. De ska vara jämna i färgen, ha fin form, rätt storlek och vara utan skråmor och fläckar.
-
Hur arbetar kommunerna för att minska hushållens matsvinn?
Kommunerna har en viktig roll när det handlar om att få hushållen att slänga mindre mat, eftersom de ansvarar för att kommuninnevånarnas sopor tas om hand. De har dessutom såväl anledning som möjlighet att försöka påverka hushållens beteende när det gäller matavfall. Vi har därför undersökt hur landets kommuner arbetar med att ta hand om matavfall och hur de bidrar till att minska hushållens onödiga matavfall.
-
Mat, piller och pulver på menyn
Mot bakgrund av det stora fokus som idag är på hälsosam mat och träning har vi granskat de förändringar i svenskarnas inköp av matvaror och kosttillskott som skett under de senaste åren, 2008–2014. Vi har även genomfört en attitydundersökning på området mat, träning och kosttillskott och jämfört resultatet med en undersökning som Svensk Egenvård gjorde 2010.