Rapport från en slaskhink

KfS har låtit genomföra tre olika studier på temat matavfall. En plockanalys där hushållsavfallet från 72 hushåll sorterats och analyserats. En attitydundersökning där cirka 1 200 personer i Sverige via webbenkät har svarat på frågor kring bäst före-datum och matavfall. Samt elva intervjuer på samma tema med konsumenter i livsmedelsbutik.

Sammanfattning

Syftet med studierna är att samla in kunskap om hur mycket av hushållens matavfall som slängs i onödan och vilken inställning den enskilde individen har till bäst före-datum och matavfall. Kunskapen ska användas för att försöka minska hushållens onödiga matavfall och därmed också minska det onödiga matavfallets påverkan på miljön.

 Över hälften av hushållens matavfall är onödigt
• Plockanalysen är genomförd på en veckas hushållsavfall från 72 hushåll i ett bostadsområde i Bromma utanför Stockholm.

• Syftet med studien är att få reda på hur stor del av hushållens matavfall som är onödig. Med onödigt matavfall avser vi sådant som hade gått att äta om det hade hanterats på rätt sätt. Exempel på onödigt matavfall är mögligt bröd och matrester som man av någon anledning inte vill spara och äta vid ett senare tillfälle.

• Plockanalysen visar att de studerade hushållen slängde 5,6 kg matavfall (per hushåll) under vecka 49, 2008. Det ligger i nivå med Avfall Sveriges nyckeltal för en veckas matavfall i villahushåll (4,8 kg).

• 57 procent av matavfallet var onödigt matavfall.


Bäst före-datumet orsakar onödigt slängd mat
• Attitydundersökningen besvarades via webbenkät av 1 196 personer i Sverige mellan 18 och 74 år.

• En tredjedel (33%) instämmer helt i att utgånget bäst före-datum på livsmedel ofta är en orsak till att de slänger mat. Ytterligare en fjärdedel (24%) instämmer delvis. Kvinnor instämmer i högre utsträckning än män, det gör även personer i åldern 18-49 år.

• En alternativ märkning till ”bäst före” skulle kunna vara ”minst hållbar till”. Sex av tio (62%) tycker att ”minst hållbar till” är en bättre märkning än ”bäst före”.


Fakta om undersökningen

Plockanalysen är utförd enligt en standardiserad metodik som Avfall Sverige har tagit fram. Okomprimerat hushållsavfall från 72 hushåll (mest villahushåll) i Bromma samlades in och sorterades.

Attitydundersökningen är genomförd med hjälp av marknadsundersökningsföretaget Yougov.  Frågorna om bäst före-märkning och matavfall har KfS tagit fram i samarbete med Carl Yngfalk, forskare vid Stockholms Universitet. Frågorna ställdes till cirka
1 200 personer i åldern 15-74 år. Urvalet är representativt beträffande
kön, ålder (18-74 år) och region.

 

Download the report in english.

Publicerad: 2009-03-31

LÄS MER

RAPPORT

"Rapport från en slaskhink", KfS rapport, mars 2009.

REPORT

"Report from a slop bucket", KfS report, march 2009

SLÄNG INTE MATEN!

Tips och trix för att rädda maten

SMART GUIDE

OM ANTIBIOTIKA-
RESISTENS
I SEX PUNKTER

Sammanfattning av seminariet om antibiotika-
resistens, maj 2016.

SEX SAKER ATT TA MED SIG FRÅN VÅRT SEMINA-
RIUM OM PALM-
OLJA