Barns vikt och matvanor 2003-2016

Vad har hänt på området barn, mat och hälsa sedan 2003? Har andelen barn med övervikt ökat eller har utvecklingen stannat av? Vilka åtgärder har vidtagits av myndigheter och livsmedels- industrin i Sverige och internationellt för att motverka barns ohälsa kopplad till mat?
År 2003 arrangerade vi, Konsumentföreningen Stockholm
(KfS), ett seminarium med rubriken Flytande godis och andra
läckerheter. Vid den tiden diskuterades inte sockerrika
livsmedels koppling till ohälsa på samma sätt som idag.
Debatten var betydligt mer livlig i USA och UK.
Vad har hänt på området barn, mat och hälsa sedan 2003?
Har andelen barn med övervikt ökat eller har utvecklingen
stannat av? Hur har konsumtionen av läsk och godis
utvecklats? Vilka åtgärder har vidtagits av myndigheter och
livsmedelsindustrin i Sverige och internationellt för att
motverka barns ohälsa kopplad till mat?

KfS rapport om barns vikt och matvanor

Sammanfattning

 

Barns vikt

Sverige har till skillnad från många andra länder ingen aktuell uppföljning på riksnivå när det gäller barns matvanor och hur barnens vikt utvecklas över tid. Det finns indikationer på att den kraftiga ökning av barns vikt vi såg i slutet av 1900-talet har minskat och planat ut. Det är dock skillnader mellan olika regioner i landet och olika socioekonomiska grupper där föräldrars inkomst och utbildning verkar vara en särskiljande faktor.

Barns matvanor

Det finns heller inte någon aktuell rikstäckande matvaneundersökning
för barn och ungdomar sedan Riksmaten 2003 då barnen åt för mycket läsk, kakor och godis och för lite grönsaker. Nästa matvaneundersökning för barn och ungdomar sker 2016/2017.

Läs mer: Dokumentation från KfS seminarium Ät och må bra, hur svårt kan det va'? 2016 

Läskkonsumtionen

Svensken i genomsnitt dricker betydligt mindre läsk i dag, den sockerhaltiga läsken har minskat med nästan en fjärdedel sedan 2003.

Åtgärder i Sverige

I Sverige utarbetades en handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet 2006, som sedan aldrig antogs. Flera projekt för att förbättra barns och ungdomars matvanor och för att minska övervikt och fetma har dock genomförts. Det handlar bland annat om regionala handlingsplaner, forskning, interventioner och råd för bättre skolmat. Men det är lätt att konstatera att flera andra länder gör mer. 

Hösten 2015 tillsatte regeringen Kommissionen för Jämlik Hälsa som ska lämna förslag till åtgärder hösten 2017. Inget nämns i direktiven om att man ska titta på befolkningens matvanor och fysiska aktivitet och ge förslag till åtgärder för att förbättra folkhälsan kopplad till mat, men vi förutsätter det kommer att ingå. Speciellt viktigt är det att titta på barns och ungdomars förutsättningar.

Ladda ner rapporten som pdf.

Vill du skriva ut rapporten? Ladda ner en svart-vit version (pdf).

KfS granskning av barnens livsmedel 2014. 

Läs mer om KfS arbete kring barn och livsmedel.

Fakta om undersökningen

Rapporten har tagits fram med hjälp av litteraturstudier, intervjuer, granskning av statistik och genomgång av artiklar i media.

 

LÄS FLER AV VÅRA RAPPORTER

Publicerad: 2016-03-13

LÄS MER

TRE AV FYRA GRÖDOR BEHÖVER POLLINERAS

OM ANTIBIOTIKA-
RESISTENS
I SEX PUNKTER

Sammanfattning av seminariet om antibiotika-
resistens, maj 2016.