Ekostigen

Hur har djuren det på bondgården och varför är det viktigt att källsortera och inte slänga mat? Ekostigen är Konsumentföreningen Stockholms (KfS) barnaktivitet där barnen och deras föräldrar bland annat får lära sig var maten kommer ifrån och vad som skiljer en ekologisk gård från en konventionell. Ekostigen finns bland annat med på KfS Familjedag på Skansen, UnderBARA Barn-mässan och Trädgårdsmässan.

Varför väljer Konsumentföreningen Stockholm ekologiskt?

Ekologi är läran om hur människor, djur, insekter och växter kan leva tillsammans i miljön där de finns. Det är viktigt att vi tänker på att vara snälla mot naturen. Ekologiska gårdar använder gödsel från djuren och annat som naturen ger istället för att använda sig av konstgödsel och kemiska medel för att få bort insekter och ogräs som förstör skörden. Vi är en del av naturen och vi måste samarbeta med naturen så att vi inte förstör miljön vi lever i.

Djur som bor på en ekologisk gård får  vara ute mer i hagen och har mer strö att ligga på när de är inne i ladugården. Maten som djuren äter odlar bonden själv på sin gård så att man minskar utsläpp från bilar som kör maten från andra gårdar. Djuren ska hela tiden ha gräs, hö eller ensilage att äta. Att djuren kan äta när de själva vill gör dem lugnare och att de inte bråkar så mycket.


Det finns flera märken man sätter på maten för att visa att den är odlad eller uppfödd ekologiskt. De vanligaste är KRAV och EU-ekologiskt. Krav har högre krav på att djuren ska ha det bra. Vill du köpa ekologiskt och vara säker på att djuren har fått vara ute och haft det bra, så ska du titta efter KRAV-märket.


Motsatsen till en ekologisk gård är en konventionell gård. Konventionell är ett svårt ord och därför kommer vi istället kalla en konventionell gård för en ”vanlig” gård. På en vanlig gård får man använda kemikalier för att ge näring till jorden och det är tillåtet att bespruta sina grödor med kemikalier för att få bort ogräs och skadedjur.


De fyra sädesslagen

När man säger spannmål så menar man alla olika sorters sädesslag som odlas i Sverige och runt om i världen. Man odlar spannmål för att få mat till oss människor och till djuren, men också för att göra bränsle till bilar (etanol). De vanligaste sädesslagen som odlas i Sverige är vete, korn, havre och råg.


Ett sädeskorn består av flera olika delar:

• Ett yttre skallager som kallas agnar
• Ett inre lager som kallas kli
• Grodden och kärnan som finns innanför kli lagret

Ett finmalet mjöl mals enbart på grodden och kärnan och då har man skalat bort det yttre och det inre skal lagret. Den mesta av näringen i sädeskornet sitter i kli delen. När man mal ett fullkornsmjöl låter man kli delen vara kvar och man får då ett grövre och nyttigare mjöl. Du kanske har hört uttrycket ”Att sålla agnarna från vetet”. Nu vet du var det kommer ifrån!


Vete är vårt vanligaste sädesslag som vi bland annat använder till att baka bröd, bullar och andra godsaker. I kärnan finns proteinet gluten som en del människor är allergiska mot. Är du allergisk mot gluten kan du inte äta någonting som innehållet vete. Gluten gör att brödet kan jäsa och bli luftigt och mjukt inuti.

Råg började odlas i Sverige redan under järnåldern för cirka 2000 år sedan. Av rågmjölet bakar man mörkt bröd. Rågkärnan innehåller mindre gluten än vetekärnan så rågbrödet blir inte lika luftigt och mjukt som vetebrödet.


Korn började vi odla i Sverige redan på stenåldern för cirka 6000 år sedan. Numera odlas korn framförallt till djurmat, men det ger också korngryn och malt som man använder när man gör öl. Korngryn är hela korn som klipps i mindre bitar. Det kan kokas som ris eller användas till gröt och när man bakar bröd.

Havre innehåller inget gluten. Havre har inget ax utan växer lite mer som en buske och det är mera skal utanpå havrekärnan. Hästar älskar havre, men vi äter också havre, till exempel mathavre, havrekli och gryn som är vanligt att koka gröt på.

Källa: LRF


Hur har djuren det på en ekologisk gård?


När man föder upp djur på en ekologisk gård i Sverige ska djuren kunna gå ute och göra sådant som de gör naturligt. Det vill säga flockdjur ska gå i flock och kunna ströva fritt och beta, grisarna ska kunna vara ute och böka med sitt tryne i jorden och hönsen går ute och äter gräs och letar mask. Det gör djuren både gladare och friskare.


Fodret är ekologiskt odlat, det vill säga utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel och kommer huvudsakligen från den egna gården. Alla djur ska ha fri tillgång till grovfoder. Alla idisslare (kor är ett exempel på idisslare) föds i huvudsak upp på grovfoder (bete, hö, ensilage) och andelen kraftfoder är begränsad.


När djuren föder sina ungar får de möjlighet att gå undan och vara ifred. De nyfödda ungarna får dia råmjölken från sin mamma och efter att de skilts åt får ungen mjölk i nappflaska. Ungarna får vara med sin mamma lite längre tid än på en vanlig gård. Alla ekologiska djur går ute på bete på sommaren, även grisar och höns. Vintertid får kor och höns hållas inne hela dygnet, medan andra djurslag ska ha möjlighet att gå ut i rastgård.

Det är olika mycket skillnad i hur djuren har det på en ekologisk gård jämfört med en vanlig gård, beroende på vilket djur det handlar om. Här kan du läsa om varje enskilt djurslag har det.

 

Hur har grisen det på den ekologiska gården?


 Det är ganska ovanligt med ekologiska grisar och det är kanske för att grisarna har mest att vinna av alla djurslag att bo på en ekologisk gård. Ekologiska grisar ska kunna gå ute och böka året runt. Marken blir sliten och därför behöver man flytta på grisarna så marken får vila och det kräver mycket mark.

När de är inne ska de ha ordentligt med halm att böka runt och ligga i. Suggan ska kunna gå undan och bygga bo när hon ska föda sina kultingar. Kultingarna får vara med sina mammor och dia i sju veckor och det är 2-3 veckor längre än för de vanliga grisarna. När kultingarna skiljs från sin mamma får syskonen ofta växa upp tillsammans och det är vanligt att grisen stannar hela sitt liv på en och samma gård.

Det skiljer sig lite att vara en KRAV-märkt gris och att vara en EU-ekologisk gris. KRAV kräver att grisarna ska kunna vara ute och böka i jorden och ta sig ett gyttjebad, som alla grisar älskar att göra. En EU-ekologisk gris får vara ute men då bara på en inhägnad betongplatta. Där kan de inte böka och gyttjebada. Välj KRAV-märkt griskött om du vill försäkra dig om att grisen har fått ta sig ett välgörande gyttjebad, när andan faller på.

 

Hur har grisen det på en vanlig gård?


Grisar som bor på en vanlig gård får aldrig vara ute. De bor inne i små bås i stora svinstall där det ofta är dammigt och bullrigt. Dammet gör att många grisar får problem med lungorna. Bullret kommer från de stora fläktar som gör luften renare och från grisarna själva. Grisarna blir ofta stressade av allt buller.
 
Det finns inga krav på att grisarna ska ha ordentligt med halm och strö att ligga på, inte ens när suggan ska föda sina kultingar. Vanliga grisar ligger ofta direkt på ett betonggolv eller ett spaltgolv. Spaltgolv är som ett galler där grisarna själva trampar ned sitt bajs och kiss i en behållare som finns under. Golvet hålls ganska rent utan att bonden behöver ta bort bajset, och det är ju bra. Nackdelen är att det gör ont i grisarnas fötter att gå på gallret och det är nog inte så skönt att ligga på heller.

Grisarna har inget annat att göra än att äta när det serveras mat några gånger om dagen. Det gör att det oftare blir bråk mellan grisarna så att de får bitsår på kroppen.

Till skillnad mot den ekologiska grisen måste en vanlig gris ofta göra flera resor under sitt korta liv och varje resa är stressande för grisen. Många gårdar är specialiserade på olika delar av grisens liv. En bonde kan till exempel bara ha suggor som föder kultingar och när kultingarna tas från sina mammor blir de skickade till en annan gård som bara har smågrisar. När grisarna blir ännu lite större får de åka till ytterligare en annan gård där de får bo tills det är dags att åka till slakt. Det kan bli många resor för en gris och varje resa är stressande för grisen.

Om vi jämför hur grisarna har det på andra vanliga gårdar i Europa och resten av världen, så har den svenska grisen det ändå ganska bra. Att djuren har det bra kostar pengar. Det är därför som vi kan köpa jättebilligt kött från till exempel Danmark, där kraven på att djuren ska ha det bra är mycket lägre. Det är också därför som det ekologiska köttet är dyrare. Bryr du dig det minsta om hur grisen har haft det när den växte upp så ska du köpa svenskt kött. Allra helst KRAV-märkt.


Hur har hönan det på en ekologisk gård?


Den ekologiska hönan har möjlighet att gå ute när vädret tillåter och kan beta gräs, sprätta och leta mask. Hon får ekologiskt odlad mat som bara består av naturliga råvaror. Hon sover på en pinne, hon lägger sina ägg i ett rede och sandbadar när hon vill.

När hönan går fritt inomhus på vintern har hon mer plats att röra sig på jämfört med hönsen på en vanlig gård. Det får som mest vara tre tusen ekologiska höns i samma hus.

Hur har hönan det på en vanlig gård?


Höns i bur: En höna i bur delar rum med nio andra höns. Varje höna har ungefär lika stor plats som ett vanligt ritpapper. I buren ska det få rum sittpinnar, värprede där de kan lägga sina ägg och ett sandbad. Det är svårt för hönan att röra sig ordentligt i den trånga buren.

Tre burar staplas på varandra och i ett hönshus kan det finnas flera hundra staplar i flera långa rader.

Frigående höns inomhus: Här får hönsen röra sig fritt inomhus. Golvet ska vara täckt med strö som hönsen kan sprätta och sandbada i. Ett eller flera våningsplan högre upp finns vatten, mat, sittpinnar och värpreden. Hönsen kan röra sig fritt mellan de olika våningarna.

I ett och samma rum kan det rymmas tio tusen höns och ibland ännu fler. Det är en dammig och stressig miljö för hönsen.

Frigående höns utomhus: Dessa höns lever som de frigående hönsen inomhus, med skillnaden att de kan gå ut i en inhägnad yta med fyra kvadratmeter per höna.

Hur har kycklingen det på en ekologisk gård?


Idag har vi bara en enda ekologisk gård i Sverige som föder upp kycklingar, Bosarps gård i Skåne. Kycklingarna har det lika bra som de ekologiska hönsen. De får vara ute och leta mat och går fritt inomhus.

En stor skillnad mellan kycklingarna på en ekologisk gård och en vanlig gård, är att de ekologiska kycklingarna slaktas först efter drygt elva veckor. En vanlig kyckling är bara fem veckor. Den ekologiska kycklingen har längre tid på sig att växa och blir ofta större än de vanliga kycklingarna.

Hur har kycklingen det på en vanlig gård?


På en vanlig gård lever kycklingarna i stora flockar om tio tusen fåglar i hangarliknande hus. Till en början är det gott om plats för de dagsgamla kycklingarna, men kycklingarna växer fort och det blir snart ganska trångt. Luften blir sämre ju större kycklingarna blir. Kycklingarnas fötter får ofta frätskador av allt kiss och bajs som ligger på golvet.

Man försöker få kycklingarna att äta mycket mat för att de ska växa så fort som möjligt. Efter fem veckor väger de nästan två kilo (som två liter mjölk) och skickas till slakt.


Hur har mjölkkon det på en ekologisk gård?

Den ekologiska kon får röra sig fritt ute på ängarna under en stor del av året. Utöver de två till fyra månaderna som alla kor ska få gå ute på bete ska en ekologisk kossa vara ute ytterligare två månader. Hon får bara ekologiskt foder och ska ha fri tillgång till hö eller annat grovfoder. När korna är inne ska de kunna röra sig fritt i en så kallad lösdrift och golvet är ordentligt täckt med strö som är skönt för korna att ligga på.

På en ekologisk gård får man bara ha halva ytan spaltgolv i ladugården. Spaltgolv är som ett galler där korna själva trampar ned sitt bajs och kiss i en behållare som finns under. Golvet hålls ganska rent utan att bonden behöver ta bort bajset, och det är ju bra. Nackdelen är att det gör ont i kornas fötter av att gå på gallret och det är nog inte så skönt att ligga på heller.

När kon ska kalva får hon vara för sig själv och kalven får alltid dia och vara med sin mamma den första tiden efter födseln. Kalven får på så sätt i sig råmjölken som är extra fet och fylld med näringsämnen. När kalven skiljs från sin mamma blir den serverad komjölk från en konstgjord spene. Kalven har ett stort sugbehov. Om du sticker fram handen till en kalv börjar den genast suga på dina fingrar. Prova det nästa gång du träffar en kalv.

Hur har mjölkkon det på en vanlig gård?

Förr i tiden hade man alltid korna uppbundna i ladugården och det är fortfarande ganska vanligt. Ungefär hälften av alla mjölkkor på vanliga gårdar står bundna i ladugården och har inte möjlighet att röra sig under den större delen av året som de står inne. 2-4 månader ska korna få vara ute på bete på sommaren.

Båset där kon står bunden har ofta ett hårt betonggolv med en gödselränna baktill och ett foderbord framtill där de får sin mat. Ofta har korna tillgång till hö och annat grovfoder hela tiden. De vanliga korna får mycket kraftfoder för att de ska kunna producera mycket mjölk. Kraftfodret gör att kossorna blir lösa i magen och får diarré. Kossorna på en vanlig gård har oftast inte lika mycket skönt strö att ligga på som de ekologiska kossorna.

Hälften av kossorna som bor på vanliga gårdar står inte uppbundna och kan röra sig fritt på en lösdrift. Där finns det liggplatser där de kan lägga sig och vila och olika bås där de får sin mat.

När korna föder sina kalvar ska de få vara i fred från de andra korna. Det är vanligt att man tar kalven direkt från kon och sätter den i en ensambox där den får stå ensam. Kalven får den viktiga råmjölken från sin mamma i en hink eller ur en nappflaska. Ibland kan kalvarna få vara med sina mammor under det första dygnet så de själva kan dia råmjölken från sin mamma.

Kalvarna står själva i ensamboxar i några veckor innan de släpps ihop med andra kalvar. Kalvarna får oftast mjölkersättning och inte riktig mjölk från korna.

Hur har kött-kon det på en ekologisk gård?


En ekologisk ko eller tjur som växer upp för vi ska få kött går ute och betar större delen av året. På vintern går de på lösdrift i stora hallar med gott om strö på golvet och med fri tillgång på mat. Kalvarna går med sina mammor och diar dem i ungefär ett år till det är naturligt att separera dem.

Djuren växer upp på en och samma gård till det är dags att åka till slakt. De ekologiska köttkorna och tjurarna lever ett ganska bra och naturligt liv.


Hur har kött-kon det på en vanlig gård?


Livet för en köttko eller tjur på en vanlig gård skiljer sig inte så mycket från livet på en ekologisk gård. Djuren går ute större delen av året och går på lösdrift under vintern med fri tillgång på mat. Kalvarna får också dia sina mammor ungefär lika länge som de ekologiska kalvarna.

En sak som skiljer sig väldigt är de tjurkalvar som föds av mjölkkor. De säljs ofta till en bonde som föder upp ungtjurar. När de är åtta till tio veckor körs de iväg till sitt nya hem där de får bo resten av sina liv i en box. Har de otur är boxen liten med hårt spaltgolv men har de tur är boxen större med ordentligt med halm.

De får aldrig gå ut och de får mycket kraftfoder för att de ska växa sig stora. Kraftfodret gör dem lösa i magen så de får diarré. Tjurarna går till slakt när de är 1 – 1½ år gamla.

Ungefär 40 procent av köttet vi äter kommer från mjölkkornas kalvar. 25 procent är kött från slaktade mjölkkor och 35 procent är kött från djur som har gått ute och haft det bra. Vill du vara säker på att biffen du lägger på tallriken har haft ett bra liv så ska du välja naturbeteskött eller ekologiskt kött.

 


Var snäll mot miljön när du handlar


Tycker du att det är svårt att veta hur du kan vara snäll mot miljön när du handlar mat i affären? Här är fem bra tips som är enkla att komma ihåg.

1. Frossa i grönt
Njut av frukter, grönsaker, rotfrukter, bönor och annat vegetariskt – det är det absolut viktigaste du kan göra för att äta dig mätt och samtidigt vara snäll mot miljön.

När du köper kött är det bästa alternativet att välja kött från ett djur som vuxit upp på en ekologisk gård. Ekologiskt kött ligger oftast packat i gröna förpackningar så att det ska vara lätt att skilja det från det andra köttet. Eller svenskt naturbeteskött, alltså kött av djur som betat i svenska hagar.

2. Byt till ekologiskt
När du köper ekologisk mat bidrar du till renare vatten, gladare djur, mindre gifter och till att fler fåglar och blommor trivs. Och i länder som Brasilien behöver ingen regnskog skövlas, eller människor förgiftas när de plockar dina bananer eller skördar dina kaffebönor.

För att du ska veta att en vara är ekologisk är det enklast att kika efter märkningarna för KRAV och EU-ekologiskt.

3. Släng inte maten!
Släng inte maten bara för att bäst före-datumet har passerat. Titta, lukta och smaka på maten först. Om du har det ordentligt kallt i kylskåpet, cirka +5 grader, håller sig maten ofta långt efter bäst före-datumet.

Titta efter vad du har hemma innan du går och handlar och skriv en lista på vad du behöver. Undvik att lockas köpa mer än vad du behöver i erbjudanden som ”köp 3 betala för 2”. Det blir dyrare ändå om du inte hinner äta upp maten innan den blir dålig.

4. Välj fina fisken
I de flesta hav har man fiskat upp så många fiskar att våra vanligaste matfiskar håller på att ta slut. Odlad fisk är tyvärr inte lösningen på problemet eftersom fiskfodret ofta består av en massa - just det - fisk. Att odla fisk låter kanske konstigt, men det är när man har jättestora akvarier där man föder upp fiskar som vi sedan kan äta.

Så när du väl vill unna dig en bit, välj en grönmarkerad fisk från Världsnaturfondens fisklista. Eller kolla bara efter märkningarna för MSC och KRAV.

5. Shoppa med dramaten
Din bilresa till affären är en större miljöbov än din favoritmat från andra sidan jordklotet. Försök handla utan bilen då och då. Kör hårt med dramaten-väskan, cykelväskan och armmusklerna istället! Använd en snygg kasse i textil istället för plastkassar. Då är du snäll mot naturen.

Källa: Naturskyddsföreningen


Fem viktiga varor att byta till eko:


Tycker du att det blir alldeles för dyrt att köpa allting ekologiskt? Börja med att byta ut ett par viktiga varor som gör stor skillnad för miljö och människor. Här är fem varor som gör sig bäst när de är ekologiska.

Kaffe
På kaffeplantager används ett av världens farligaste medel för att hålla skadedjur och ogräs borta som varit förbjudet länge i Sverige och EU. Det skadar - och dödar - både natur, djur och människor. Välj ekologiskt kaffe så gör du stor nytta för en liten kostnad.
 
Bananer och vindruvor
Dessa frukter är riktigt hårt besprutade. På bananodlingar används extremt miljöfarliga medel för att hålla skadedjur och ogräs borta. Dessa medel ger arbetarna och deras barn nervskador. Och vindruvor, med sina tunna skal, kan innehålla rester av flera kemiska bekämpningsmedel.

Russin är torkade vindruvor och kan också innehålla rester av kemikalier. I ett stickprovstest på ett paket russin hittades till exempel rester av 26 olika bekämpningsmedel. Om du inte hittar ekologiska bananer, vindruvor, russin eller vin kanske du bör välja något annat.

Mejeriprodukter
För några kronor extra kan du få ekologisk mjölk, fil och andra mejerivaror som gör stor nytta både i Sverige och i andra delar av världen. På hemmaplan bidrar du till renare vatten, gladare djur, mindre gifter och till att fler fåglar och blommor trivs. Och i länder som Brasilien behöver ingen regnskog skövlas eller natur och människor förgiftas för att svenska djur ska få billig mat.

Kött
När du äter kött är det bäst att välja ekologiskt, av samma anledningar som för mejerivarorna. Finns inte ekologiskt så är kött från svenska djur som betat utomhus ett bra alternativ, så kallat naturbeteskött. Men det viktigaste av allt är faktiskt att äta mindre kött överhuvudtaget.

Potatis
Här gör du också en stor insats för en liten slant. Potatis är den gröda som besprutas mest i Sverige. En riktig skurk är King Edward - en kung som borde störtas! Köper du ekologisk potatis får du prova på en del nya sorter av potatis. Kanske hittar du en ny favoritpotatis?

Källa: Naturskyddsföreningen

ÅterVINN dina förpackningar


Alla förpackningar ska lämnas på återvinningsstation, men inga andra prylar som stekpannor, muggar och bestick. Prylar hör hemma på den bemannade återvinningscentralen (ÅVC) som drivs av kommunen. Återvinningen av förpackningar drivs av producenterna själva som betalar en avgift för varje förpackning med varor som de säljer i Sverige. 


Plast
Två kilo koldioxid sparar vi när vi återvinner ett kilo plast och det finns stor efterfrågan på återvunnen plast. Hård och mjuk plast ska läggas i samma behållare, den separeras i efterhand. Där kan du även lämna frigolitförpackningar som också räknas som plast.

Tidningar
Det är 70 procent mer energieffektivt att använda återvunnet papper jämfört med nytillverkat. Du kan lämna tidningar, kataloger, ritpapper och pocketböcker i tidningsåtervinningen. Post-it lappar och kuvert med klister hör inte hemma i återvinningen. Lägg dem i vanliga hushållssoporna istället, där blir de energi i värmeverken.


Pappersförpackningar
Pappersfibrer i pappersförpackningar är tåliga och kan återanvändas upp till sju gånger. Vid återvinningen blandas pappret med vatten och fibrerna löses upp så plast och annat kan separeras. Du behöver inte riva loss plasten från pappersförpackningen, men du kan skruva av korken och lägga den i behållaren för plast istället.

Omslagspapper hör också hemma i behållaren för pappersförpackningar och inte bland tidningarna, som man kanske tror eftersom det är så pass tunt.


Konserver och aluminium
Stål och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst och vi sparar mellan 75-95 procent energi på att återvinna dem jämfört med nytillverkning. Skulle vi återvinna alla de 300 miljoner värmeljuskoppar som säljs i Sverige skulle vi spara 1000 ton koldioxid. Magneter separerar stål och aluminium vid återvinningen och därför kan vi lägga all metall i samma behållare.

Vekehållaren i värmeljuset är tillverkad av stål och ska separeras från koppen som är gjord av aluminium innan allt läggs i återvinningen. Även aluminiumfolie och kapsyler går att återvinna.


Glas
Glas går också att återvinna hur många gånger som helst och hela 93 procent av alla glasförpackningar återvinns. Lägg bara rent glas i återvinningen. Metallkorkar ska skruvas av, men den lilla metallringen får sitta kvar liksom hällpipar av plast. Färgat och ofärgat glas återvinns separat. Lägg aldrig lampor i glasåtervinningen! De hör hemma på ÅVC.


Återvinning av lampor
Alla uttjänta lampor ska lämnas till återvinningscentralen och inte i glasåtervinningen. Lamporna återvinns till 90-100 procent. Särskilt viktigt är det att lämna lysrör och lågenergilampor till återvinning eftersom de innehåller kvicksilver.

Om en lågenergilampa går sönder är det viktigt att försiktigt torka upp glasresterna och lägga alltsammans i en burk med lock. Märk burken sedan med texten ”kan innehålla kvicksilver” och lämna den i returhanteringens miljöfarliga avfall. Dammsug INTE upp resterna! Det kan göra att kvicksilvret sprids i luften och ökar risken för att få in det i lungorna.

Om lampan är varm när den går sönder ska du stänga dörrarna, lämna rummet och inte gå in där på minst en halvtimma. Ställ gärna upp ett fönster så att eventuella kvicksilverångor vädras ut. Samla sedan upp lampresterna enligt tidigare beskrivning.


Kläder och textil
Textil ska inte hamna i soporna. Förut har vi inte kunnat återvinna textilfibrer på ett lönsamt sätt, men teknikutvecklingen går framåt och flera lovande projekt är på gång i Sverige. Helt och rent har varit klädinsamlingarnas motto, men numera är även gamla strumpor och underkläder av intresse.

Rent är fortfarande ett motto. Lämna kläderna i de utställda behållare som finns runt om i landet och som sköts av välgörenhetsorganisationerna.

 

Bäst före- och sista förbrukningsdag


Sex av tio vet inte skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag så om du känner dig vilsen är du inte ensam. Båda är hållbarhetsmärkningar på livsmedel. Att vi blandar ihop bäst före-dag med sista förbrukningsdag kan bidra till att mycket mat slängs i onödan för att många blir osäkra och slänger maten för säkerhets skull.


Bäst före-dag är en rekommendation från tillverkaren, det går ofta att äta livsmedlet flera dagar till om det har förvarats rätt. Undantaget är känsliga livsmedel som vakuumförpackad lax.

Sista förbrukningsdag betyder att livsmedlet kan vara dåligt när datumet passerat. Märkningen används på känsliga produkter som snabbt kan försämras, t ex köttfärs, rå fågel och rå fisk.

Temperaturen i kylskåpet


Vet du vilken temperatur du har i ditt kylskåp? Om du inte vet det är det bra att du tittar efter. Att ha kallt i kylskåpet, dvs cirka + 5 grader i övre delen, gör att du förlänger hållbarheten på till exempel mjölk med en eller två veckor. Ägg klarar sig i kylen i flera månader. Kasta aldrig mat utan att först kontrollera att maten verkligen är dålig. Titta, lukta och smaka!


För vissa grönsaker och rotfrukter är +5 grader alldeles för kallt. Ibland är det varmare längre ner i kylskåpet, i så fall kan dessa varor där. Ofta är det en mer lagom temperatur för de här sakerna längs ned i kylen.

Vill du lära dig mer om hur du förvarar maten rätt hittar du massor med tips på www.slangintematen.se. Där hittar du också mycket fakta om matsvinn och goda restrecept.

Publicerad: 2013-04-11

LÄS MER

VAD KAN SVENSKEN OM SINA SOPOR?

MER SALT I MATEN NU ÄN 2013?

Våra guider

App om märkningar

  • App om tillsatser
  • App om märkningar
  • Släng inte maten
  • Smarta guider

SLÄNG INTE MATEN!

Tips och trix för att rädda maten