Krönika ur Mersmak nr 8 2003

År 1995 såldes fem miljoner liter alkoläsk och debattens vågor gick höga både i Sveriges riksdag och i EU-kommissionen. Alkoläsk var en ny företeelse och så gott som ingen gillade den. Bryggerier gick ut i pressmeddelanden och sa att de tog ansvar för ungdomen och folkhälsan, drog in alkoläsken och fick applåder av media, föräldrar och beslutsfattare. Har de slutat sälja alkoläsk? Inte alls.

I dag säljs 25 miljoner liter alkoläsk, varav en stor del under beteckningen cider. Bryggerierna har varit kreativa och döpt om alkoläsken till cider, det låter snällare och ungdomarna dricker som aldrig förr.

I princip får vilken dryck som helst kallas för cider i Sverige. Begreppet är oreglerat i EU och varje land kan därför själv bestämma vilka kriterier som ska gälla för tillverkning av cider. Sverige har inte bestämt några. I Frankrike, Tyskland och Finland ska cider göras av jäst frukt eller fruktvin.

Svenska bryggerier kan köpa in billig alkohol på världsmarknaden, peta i en aning äppelvin för syns skull, blanda den med läsk och kalla drycken för cider. Eftersom Systembolaget inte analyserar från vilken källa alkoholen kommer, kan bryggerierna mörka.

Cidern (alkoläsken) blir då cirka tio kronor billigare per flaska på Systemet än den läsk som öppet deklarerar att den blandats med alkohol, s k RTD, ”Ready to drink”, som annan alkoläsk så fyndigt kallas nu för tiden. Fuskcidern gör att staten tappar i skatteintäkter och ungdomar får bra utdelning i YPK, yrsel per krona. Till det slipper de den uschliga spritsmaken, cidern smakar läsk och slinker lätt ner. Ett bryggeri, Kopparbergs, har fört en hård kamp i Marknadsdomstolen mot ett annat bryggeri som tar lätt på ciderbegreppet. Kopparbergs förlorade målet eftersom det inte finns några regler att luta sig mot.

Att kalla läsk blandad med alkohol för cider är direkt vilseledande. Det är hög tid att svenska myndigheter sätter stopp! Möjligen kommer inte det att hindra den galopperande utvecklingen av ungdomsdrickande, men de och föräldrarna blir i alla fall varse vad de häller i sig! Sätt också stopp för läskeblasken med en alkoholhalt på 3,5 procent som börjat säljas i livsmedelsbutikerna. Den går under beteckningen ”maltbaserad dryck”, räknas som öl men smakar läsk. Den är ytterst lättdrucken för en trettonåring som vill bli full.


Louise Ungerth
Chef för Konsument & Miljö
Konsumentföreningen Stockholm

Vill du kommentera Louise krönika? Du når henne på
[email protected]