– redovisning av telefonintervjuer,
november/december 1999

Beatrice Pernehagen 2000-01-14
Sammanfattning och slutsatser

Syftet med undersökningen är att belysa hur medlemmarna i Konsumentföreningen Stockholm uppfattar att Sveriges medlemskap i EU har påverkat konsumenternas villkor. Liknande undersökningar gjordes årskiftet 1996/1997 och oktober 1994. Utvecklingen över tiden redovisas när det är möjligt.

1996/97 verkade det i stort finnas en övervägande negativ uppfattning bland medlemmarna om följderna av Sveriges EU-inträde. Idag är man något mindre negativ, minst negativa är män. Nu som då anser man dock att lägre matpriser är en positiv följd av medlemskapet, framförallt vad gäller kött.

Medlemmarna tycker fortfarande att det är viktigt med ursprungsmärkningar av livsmedel, även här främst vad gäller kött och charkuterier. Lite mer än hälften av medlemmarna vill att märkningen ska avse både det land varorna är förpackade/framställda i och råvarorna kommer ifrån. Vidare litar nära tre fjärddelar på märkningen. Helst vill man att svenska myndigheter ska bestämma reglerna för märkningen och därefter detaljhandeln.

Vad gäller annan märkning av livsmedel tycker två tredjedelar av medlemmarna att det är mycket viktigt att bröd är märkt med bakdag. En femtedel tycker att det är ganska viktigt. Märkning av tillverkningsdatum på charkuterivaror är lika viktigt. Innehållsförteckningarna tycker flertalet (ungefär hälften) inte har förändrats, något fler tycker att de har försämrats än förbättrats. Jämfört med 1996/97 verkar medlemmarna även vad gäller märkning vara något mindre negativ.

I undersökningen fanns även en fråga med om man skulle köpa ett livsmedel om man visste att det var framställt med hjälp av genteknik. Få, och då främst de som anser att EU förbättrat för svenska konsumenter, skulle göra det. Majoriteten, drygt åtta av tio, skulle troligen eller absolut inte göra det.

Denna undersökning syftar till att ge en bild av vad Sveriges medlemskap i EU betyder för Konsumentföreningen Stockholms medlemmar.

I slutet av november och i december gjordes telefonintervjuer utifrån följande frågeställningar:

• EU-medlemskapets påverkan på livsmedelskvaliteten
• EU-medlemskapets påverkan på matpriserna
• ursprungsmärkning
• märkning av färskvaror med tillverkningsdag/förpackningsdag
• innehållsdeklarationer på livsmedel
• EU-medlemskapets betydelse för konsumenterna i allmänhet

Enkäten i sin helhet återfinns i appendix 1.

Undersökningen omfattade 500 slumpvis utvalda medlemmar ur KfS:s medlemsregister ( totalt ca 480 000 medlemmar).

314 personer eller 67 procent besvarade intervjufrågorna. Av dessa var 66 procent kvinnor och 34 procent män. Av de medlemmar som ingick i urvalet men som inte har besvarat enkäten ville 13 procent inte delta. 20 procent gick inte att få tag på trots upprepade påringningar (minst sex försök).

Resultaten påverkas inte på något systematiskt sätt av bortfallet. Andelen kvinnor och män är ungefär lika fördelat bland de som svarat och de som inte har svarat. Detsamma gäller ålder. Däremot är det inte osannolikt att de som har valt att delta i genomsnitt är mer engagerade i frågan än de som har avstått. Detta skulle kunna påverka resultaten mot en större enighet bland de som svarat än bland alla medlemmar sammantaget. Dock tyder inte resultatet på att så är fallet.

Antalet svar ger en säkerhet i resultaten som innebär att om 5 procent i undersökningen svarat t.ex. "ja" på en viss fråga, skulle med 95 procent sannolikhet mellan 2 och 8 procent svara "ja" om vi intervjuade samtliga "aktiva" medlemmar (vår "population"). Samma "osäkerhetsintervall" gäller för resultat nära 100 procent. Vid undersökningsresultat på 50 procent är intervallet som störst; värdet för hela populationen ligger då med 95 procent sannolikhet mellan 43 och 57 procent.

I appendix 2 finns tabeller över svarsfrekvenserna för olika grupper som har besvarat enkäten: alla, män respektive kvinnor, medlemmar mellan 20 och 45 år, 46 och 54 år, 55 och 78 år, de som anser att EU-medlemskapet gjort det bättre (här kallat EU-positiva) respektive sämre (EU-negativa) för svenska konsumenter. Det finns ingen genomgående skillnad mellan de olika grupperna, även om män generellt är positivare inställda till EU än kvinnor. Därför har resultaten inte delats upp i redovisningen för olika grupper utan avser samtliga. När det finns skillnader, klara eller antydan till, så redovisas de.

Resultaten för frågorna presenteras i samma ordning som de har ställts. I början av varje intervju lästes följande inledning upp:

Av de tillfrågade medlemmarna tycker knappt 15 procent att livsmedelskvalitén i stort har blivit bättre i och med Sveriges EU-medlemskap. Män och EU-positiva (drygt 20 procent) tycker det i något större utsträckning än andra grupper .Lite drygt en tredjedel anser att den inte har påverkats medan lika många anser att den försämrats. Bland EU-negativa (knappt 40 procent) tycker nära 70 procent att kvalitén försämrats. Jämfört med 1996/1997 är bilden relativt oförändrad, något fler tycker att kvaliteten har blivit bättre respektive sämre och något färre att den är oförändrad.

Förväntningarna inför EU-medlemskapet var dock mer negativa. Hälften av medlemmarna trodde hösten 1994 att livsmedelskvaliteten skulle bli sämre vid ett medlemskap medan drygt en fjärdedel trodde att den skulle förbli oförändrad. Bara något fler än en av tjugo trodde att den skulle bli bättre.

Fråga 2

En tredjedel av alla medlemmar och nära hälften av de EU-positiva anser att priserna i allmänhet har gått ned sedan Sverige blev medlem i EU och ungefär en sjundedel att de har gått upp. Knappt hälften anser att priserna är oförändrade eller att vissa priser har gått upp och andra ned medan en femtedel inte anser att priserna har påverkats alls. Jämfört med 1996/97 är svaren närmast oförändrade. Inför EU-medlemskapet 1994 trodde nästan varannan av de tillfrågade medlemmarna att EU-medlemskapet skulle ge lägre matpriser. En fjärdedel trodde att de inte skulle påverkas och en tiondel att priserna skulle stiga.

I enkäten ställdes även följdfrågor om hur priserna på kött, frukt & grönsaker samt övrigt har påverkats:

Den vanligaste uppfattningen om priset på kött är att priserna har sjunkit. En dryg tredjedel av medlemmarna har svarat så medan en femtedel anser att de har stigit. Vad gäller frukt & grönt och övrigt anser ungefär lika många, 20 respektive 15 procent, att priserna har sjunkit som att de har stigit. I övrigt skiljer sig inte svaren särskilt mycket från den generella bilden, frånsett att en större andel, mellan var fjärde och femte medlem, inte har någon uppfattning i frågan. Troligen beror det på att man är osäker, att man inte kommer ihåg prisbilden före EU-medlemskapet.

Drygt sju av tio medlemmar i genomsnitt och i stort sett alla kvinnor anser att det är mycket viktigt att ursprungsmärka styckat kött och två av tio att det är ganska viktigt. Nästan alla medlemmar tycker alltså att det är viktigt. Det gjorde de även 1996/1997. Dock verkar man inte längre anse det riktigt lika viktigt. Det har skett en viss förskjutning från mycket till ganska viktigt. Kvinnor och unga tycker i högre utsträckning än andra grupper att det är mycket viktigt. Knappast någon, nu liksom tidigare, saknar uppfattning i frågan. En grupp som skiljer ut sig är de EU-positiva. Bland dessa tycker 10 procent att det är oviktigt med märkning. Ingen annan grupp har i så stor ursträckning svarat så.

Svarsfördelning EU 15 procent

Detaljhandeln 18 procent

Svenska myndigheter 56 procent

Annan 3 procent

Ingen uppfattning 9 procent

Lite mer än varannan medlem i genomsnitt anser att svenska myndigheter ska bestämma reglerna för ursprungsmärkning. EU-positiva medlemmar och män anser det i mindre utsträckning. Lite drygt var sjätte medlem anser att EU, och lika många att detaljhandeln, ska bestämma reglerna. Ungefär var tionde medlem hade ingen uppfattning i frågan.

Svarsfördelning Ja, alltid 19 procent

Ja, ofta 53 procent

Nej, sällan 18 procent

Nej, aldrig 8 procent

Ingen uppfattning 3 procent

Medlemmarna har en relativt god tilltro till ursprungsmärkningen. Drygt hälften litar ofta på märkningen medan var femte medlem alltid gör det. Få, var tionde, litar aldrig på den och var femte sällan.

Fråga 4

Charkvaror: knappt sju av tio medlemmar tycker att det är mycket viktigt att ursprungsmärka charkvaror, var fjärde att det är ganska viktigt. För medlemmarna är det alltså nästan lika viktigt att märka charkuterivaror som styckat kött. 1996/97 var bilden ungefär densamma, drygt sju av tio medlemmar ansåg då att det var mycket viktigt med märkning medan knappt två av tio att det var ganska viktigt.

Frukt och grönsaker: drygt fyra av tio medlemmar tycker att det är mycket viktigt att ursprungsmärka frukt och grönsaker. Lika många anser att det är ganska viktigt. I genomsnitt var tionde medlem anser att det är oviktigt, män, EU-positiva och yngre i högre utsträckning än övriga. Medlemmarnas inställning har inte förändrats särkskilt sedan 1996/97 då något fler, cirka 50 procent, ansåg det mycket viktigt och något färre, drygt 35 procent, ansåg det ganska viktigt med märkning av frukt och grönsaker.

Alla livsmedel: lite färre än var tredje medlem tycker att det är mycket viktigt att ursprungsmärka alla livsmedel. Något fler, drygt var fjärde, anser att det är ganska viktigt medan ungefär var tionde medlem anser att det är oviktigt, EU-positiva och 46-54-åringar i högre utsträckning än övriga.

Fråga 5

Svarsfördelning Förpackat/framställt 10 procent

Råvarorna kommer ifrån 31 procent

Både och 55 procent

Ingen uppfattning 4 procent

Det vanligaste svaret är att ursprungsmärkningen bör avse både vilket land livsmedlet är förpackat/framställt i och det land råvarorna kommer ifrån. Lite mer än hälften av medlemmarna har svarat så. Var tredje medlem i genomsnitt och något fler män, EU-positiva och 46-54-åringar anser att märkningen bör avse det land råvarorna kommer ifrån. Endast var tionde anser att ursprungsmärkningen bör avse det land som varan framställts/paketerats i.

Fråga 6

Svarsfördelning Mycket viktigt 67 procent

Ganska viktigt 21 procent

Oviktigt 11 procent

Ingen uppfattning 2 procent

Flertalet medlemmar anser att det är viktigt att även bakdag, utöver bäst-före datum, finns angivet på brödförpackningen. Två tredjedelar av de tillfrågade medlemmarna anser att det är mycket viktigt medan en femtedel anser att det är ganska viktigt. Ungefär var tionde medlem anser att det är oviktigt. Få saknade uppfattning i frågan.

Fråga 7

Svarsfördelning Mycket viktigt 64 procent

Ganska viktigt 21 procent

Oviktigt 8 procent

Ingen uppfattning 6 procent

Det är viktigt för medlemmarna att tillverkningsdag för charkuterivaror finns angivet på förpackningen, mindre än var tionde tycker att det är oviktigt. För knappt var tredje medlem är det mycket viktigt och för var femte att det är ganska viktigt.

Fråga 8

Svarsfördelning Bättre 15 procent

Oförändrade 46 procent

Sämre 21 procent

Ingen uppfattning 18 procent

En femtedel av alla medlemmarna anser att innehållsförteckningarna är sämre nu än tidigare och drygt var sjunde att de är bättre. Flertalet, knappt hälften, tycker dock att de är oförändrade Var femte medlem saknade uppfattning. 1996/97 ställdes en liknande fråga:

Svaren på frågan visade en tendens på att de flesta även då ansåg att innehållsdeklarationerna inte hade förändrats (42 procent), men att uppfattningen annars övervägde åt att de hade försämrats. Endast 2 procent av medlemmarna svarade att de blivit bättre.

Svarsfördelning Ja, absolut 3 procent

Ja, troligen 12 procent

Nej, troligen inte 35 procent

Nej, absolut inte 48 procent

Vet inte 2 procent

Nära hälften av medlemmarna skulle absolut inte köpa ett livsmedel om det har framställts med hjälp av genteknik, drygt en tredjedel skull troligen inte göra det. Få, var tionde, skulle troligen köpa livsmedlet medan endast tre av hundra absolut skulle göra det. Det är framförallt EU-positiva som kan tänka sig att köpa genmodifierade livsmedel. Nästan ingen medlem har svarat att de inte vet hur de skulle göra.

Bland medlemmarna tycker flest, knappt fyra av tio, att Sveriges EU-medlemskap har försämrat för de svenska konsumenterna. Lite drygt två av tio svarar att det blivit bättre medan tre av tio svarar att medlemskapet varken har gjort till eller ifrån. Män och medlemmar över 55 år tillhör de minst negativa. Var tionde medlem saknar uppfattning. Jämfört med 1996/97 har medlemmarna blivit något mindre negativa. Dock är skillnaden för liten för att vara statistiskt säkerställd.

I undersökningen 1994 fanns en fråga som handlade om huruvida man ansåg att konsumentfrågorna sammantaget talade för eller emot ett svenskt medlemskap i EU. På den frågan svarade drygt en fjärdedel att de inte hade någon uppfattning. Fyra av tio ansåg att konsumentfrågorna talade emot, hälften så många att de talade för och drygt en av tio menade att de talade varken för eller emot.

Hej, jag heter nn och ringer från Kooperativa institutet på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm, du är ju medlem. Vi håller på med en medlemsundersökning om vad Sveriges medlemskap i EU betyder för konsumenterna. Har du tid att svara på några frågor, det tar bara några (3-4) minuter…

Bättre 4 Oförändrad 3 Sämre 2 Ingen uppfattning 1

a. Nedåt 5 Delvis nedåt/delvis uppåt 4 Uppåt 3

Inte alls 2 Ingen uppfattning 1

..och priserna vad gäller:

b. Kött Nedåt 5 Delvis nedåt/delvis uppåt 4 Uppåt 3

Inte alls 2 Ingen uppfattning 1

c. Frukt o grönsaker Nedåt 5 Delvis nedåt/delvis uppåt 4 Uppåt 3

Inte alls 2 Ingen uppfattning 1

d. Övrigt (ex. ris, pasta, mjöl) Nedåt 5 Delvis nedåt/delvis uppåt 4 Uppåt 3

Inte alls 2 Ingen uppfattning 1

Mkt viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1

Mkt viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1

Mkt viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1

förpackat/framställt 4 råvarorna kommer ifrån 3 både och 2 ingen uppfattning 1

Mkt viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1

Mkt viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1

Bättre 4 Oförändrade 3 Sämre 2 Ingen uppfattning 1

Bättre 4 Varken eller 3 Sämre 2 Ingen uppfattning 1