Under 90-talet dök alltfler livsmedel som påstods vara speciellt bra för vår hälsa upp på marknaden.

Livsmedelsbranschen enades 1990 om en branschöverenskommelse som talar om hur märkning och marknadsföring av produkter med hälsopåståenden ska gå till. Mycket kortfattat innebar det att man fick göra så kallade allmänna hälsopåståenden – påståenden om vedertagna samband mellan kost och hälsa, prestation eller välbefinnande. Exempelvis får man säga att ” En näringsriktig kost rik på kostfiber är viktig för att hålla magen igång och minska risken för förstoppning. Produkten X är rik på kostfiber."

Mot slutet av 90-talet var marknaden, trots detta, en ren djungel av olika slags hälsopåståenden och så kallade ”functional foods” – produkter med egenskaper som skulle vara speciellt bra för hälsa, började också dyka upp.

Konsumentföreningen Stockholm och flera andra konsumentorganisationer drev på för att livsmedelsbranschen skulle agera för en reglering av vad man får och inte får påstå. Hösten 2001 enades livsmedelsbranschen att lägga till regler för så kallade produktspecifika påståenden.  Det innebar att företag fick möjlighet att i marknadsföringen påstå att en produkt i sig har en viss hälsobefrämjande fysiologisk effekt.

Hälsoegenskaper måste bevisas
Programmet innebär att om ett företag i sin marknadsföring vill påstå att deras produkt har vissa hälsofrämjande egenskaper utöver näringsvärdet så måste detta bevisas vetenskapligt. Detta sker genom att en oberoende expertpanel, utsedd av Swedish Nutrition Foundation: s (SNF) forskningsnämnd, granskar de studier som gjorts om produktens egenskaper. Om de anser att det finns vetenskapliga bevis för hälsopåståendet så får produkten marknadsföras med en speciell logotype, det s.k. hp-info-märket.

Hittills har sju livsmedel fått godkänt för att marknadsföras med ett specifikt hälsopåstående; Primaliv müsliprodukter med betaglukaner (Skånemejerier), LGG Plus - Probiotisk mjölkdryck (Valio), Benecol matfett och yoghurtdrink (Raisio), Becel pro.activ yoghurtdryck, mjölkdryck och matfett (Unilever), Julia/Hjärtans lust margarinost(Skånemejerier), Proviva fruktdryck och shot (Skånemejerier) samt Primaliv yoghurt och müsli med betagulkaner (Skånemejerier).

BKH granskar
En särskild nämnd, Bedömningsnämnden för Kost-Hälsainformation (BKH), tillsattes hösten 2001 för att granska att marknadsföringen går rätt till. Det kan de göra antingen på eget initiativ eller efter att någon anmält en produkt. Eftersom det är en frivillig branschöverenskommelse så är reglerna inte bindande som en lag, utan systemet bygger på att branschen respekterar de regler som de själva varit med och utformat. BKH kan enbart komma med uttalanden om marknadsföringen av produkten, inte utdöma någon form av straff. BKH fungerar inte idag. Nämnden får in anmälningar, men de behandlas inte.

Ny EU lagstiftning
I januari 2007 beslutade EU att reglera vad som får sägas och inte om ett livsmedels påverkan på hälsan. I början på 2008 ska samtliga livsmedelsmyndigheter i EU lämna in listor på förekommande hälsopåståenden på respektive lands marknad med hänvisning till de vetenskapliga studier som bekräftar sanningshalten i det som påstås. År 2010 ska EFSAs arbete vara klart.
Läs mer>>

KfS kräver att Livsmedelsverket utdömer sanktioner till de företag som inte håller sig till reglerna. 

Läs mer om hälsopåståenden och livsmedel på www.hp-info.nu.