Att maten som vi äter ska vara bra för vår hälsa är en självklarhet anser vi på KfS. Därför arbetar vi med en rad olika frågor som rör livsmedel och vår hälsa.

Fullständig näringsdeklaration

Dagens konsumenter översköljs med allehanda budskap om livsmedel och hälsa. För att de ska kunna välja mellan olika slags livsmedel, så är det mycket viktigt att det finns god och lätttillgänglig information. Därför arbetar KfS för en utökad näringsdeklaration på alla livsmedel där det är relevant. Det innebär att energi (kcal), fett varav hårt fett, protein, kolhydrater, varav socker, kostfiber och salt ska deklareraras. Vitaminer och mineraler ska deklareras där det kan vara av intresse.

Gamla näringsvärden i Livsmedelsverkets databas
Näringsinformationen för över hälften av de cirka 1450 livsmedlen i Livsmedelverkets databas är nästan 20 år gammal. Vissa värden är ända från 1950-60-talet. Det finns därför en risk att näringsdeklarationer på förpackningar, kostråd och underlag till kostundersökningar blir felaktiga. KfS uppmärksammade bristerna i Livsmedelsverkets databas våren 2007 när vitaminer och mineraler i olika varumärken av broccoli granskades. Vissa av livsmedelsverkets värden skilde sig från de analyser som laboratoriet Analycen gjort för KfS räkning och det visade sig att Livsmedelsverkets data var baserade på gamla uppgifter. KfS har därför uppmanat regeringen att ge Livsmedelsverkets resurser så att databasen snabbt uppdateras.
Läs mer>>

Ange saltinnehåll i maten
Idag är det ofta mycket svårt att få veta hur mycket salt ett livsmedel innehåller, trots att vi rekommenderas att hålla nere saltmängden i vår föda till 6 gram per dag. Vi behöver salt, men i snitt får vi i oss 10-12 g salt/person och dag - nästan dubbelt så mycket som rekommenderat.

Mellan 60 och 70 procent av allt salt vi äter kommer från färdiga livsmedel. Därför är det nödvändigt att saltmängden klart och tydligt deklareras på livsmedelsförpackningarna, så att konsumenter har möjlighet att påverka hur mycket salt de får i sig. Få producenter deklarerar i dag saltinnehållet. I det fåtal fall när saltmängden anges, görs det i procent eller bara med mängden natrium. Otydligast blir det när endast natrium anges. Antalet gram måste nämligen multipliceras med 2,5 får att få fram mängden salt.

Därför uppmanar KfS livsmedelsindustri och detaljhandel att snarast deklarera livsmedels innehåll av salt på ett klart och tydligt sätt samt se över saltinnehållet i maten.

Sedan 2005 arbetar Livsmedelsverket med att få ner salthalten i maten och försöker att påverka industri, restauranger med flera.

Sluta marknadsföra söta och feta livsmedel till barn

En undersökning som Konsumentföreningen Stockholm (KfS) presenterade i juni 2005 visade att livsmedel som marknadsförs till barn innehöll en hög andel sockerarter och låg halt kostfiber. Vanligt är också att näringvärdesdeklarationerna på förpackningarna är dåliga.

Undersökningen har följts upp både 2006 och 2007 och utvecklingen går framåt. Såväl frukostflingor som mejeriprodukter är mindre söta och feta idag, men det finns fortfarande mer att göra. En positiv trend under 2007 var lanseringen av några nyckelhålsmärkta produkter riktade till barn. 

Trots att tandläkare, dietister och läkare är överens om att man inte ska vänja små barn vid söt mat, så ser marknaden ut såhär. 2007 ansåg 61 procent av föräldrarna i KfS Föräldrajury att det är okej att nyttiga livsmedel marknadsförs med roliga förpackningar till barn. Vid en jämförelse med tidigare år så verkar alltfler föräldrar tycka att denna typ av förpackningar är acceptabla, förutsatt att förpackningarna innehåller nyttig mat. Men, 65 procent tycker det skulle vara förbjudet att sätta barninriktade figurer på livsmedel som inte är nyttiga.

KfS vill därför att industri och handel ska sluta marknadsföra söta eller feta produkter till barn. Vi anser däremot inte att ett förbud är den bästa vägen, utan i första hand anser vi att branschen bör komma överens om frivilliga riktlinjer.

Vad mer kan göras?

Det finns också många andra saker som livsmedelsbranschen, detaljhandeln och myndigheter skulle kunna göra för att förbättra för konsumenterna:

• Se över portionsstorlekar på färdigrätter.
  
  
• Byta ut godis i kassan mot frukt. Låt frukt, grönsaker och mer hälsosamma livsmedel ta mer plats i butiken, istället för enorma godistorg.
  
  
• Hälsosam mat får inte vara för dyr (straffa inte prismässigt ut den hälsosamma maten).
  
  
• Mer pengar till forskning om konsumentbeteenden.

Berika brödet eller ändra kostrekommendationerna

Vitt bröd och limpor har blivit allt näringsfattigare. Mineraler och vitaminer finns naturligt i spannmål, men försvinner när vete och rågmjöl siktas. Tidigare fanns en frivillig överenskommelse om att berika det siktade mjölet med B-vitaminer och järn, men det har de flesta kvarnar slutat med. För att vara säker på att få i sig de viktiga B-vitaminerna och järn bör man därför äta fullkornsbröd. 

Men, många konsumenter föredrar vitt bröd före fullkorn. Därför vill KfS att det siktade mjölet återigen vitaminberikas. KfS anser att Livsmedelsverkets kostrekommendationer om att äta bröd endast ska gälla fullkornsbröd.