Åsikterna om gentekniskt förändrade livsmedel går vitt isär. KfS har engagerat sig starkt för att du som konsument ska kunna välja eller välja bort livsmedel som producerats med GMO - genmodiferade organismer - när du går och handlar. Utgångspunkten har varit att det ska finnas information på livsmedelsförpackningen om livsmedlet innehåller GMO eller om det är framställt med hjälp av genteknik.

Efter mycket diskussioner och kraftigt engagemang från konsument- och miljöorganisationer i hela EU har EU-kommissionen fattat beslut om märkning av genmodifierade livsmedel. De nya märkningsbestämmelserna trädde i kraft i april 2004 och innebär att alla livsmedel som innehåller, består av eller framställts av GMO ska märkas. Däremot märks inte produkter som kommer från djur som fått genmodifierat foder.

GMO i svenska butiker

Flera undersökningar visar att huvuddelen av svenska konsumenter inte är intresserade av gentekniskt förändrade livsmedel och inte ser någon direkt nytta med de produkter som är tillåtna på den europeiska marknaden i dag.
Därför har svenska detaljhandelskedjor hittills avstått från att ta in genmodifierade produkter till butikerna.

I KRAV-märkta livsmedel får det aldrig förekomma spår av GMO. Råvarorna får inte heller vara tillverkade av GMO eller med hjälp av GMO.

Svenska lantbrukare säger också, än så länge, nej till att använda genmodiferade grödor. Däremot utfordrar ett fåtal idag sina djur med genmodiferat foder.

Minskad skepsis till genmodifierat

Acceptansen för genteknik har ökat något enligt den senaste attitydundersökningen som KfS genomfört bland 500 av sina medlemmar (oktober 2007). Fortfarande är det en majoritet, 61 procent, som absolut eller troligen inte skulle köpa genmodifierade livsmedel. Men, motståndet har försvagats. Idag är det 26 procent som absolut inte kan tänka sig att köpa genmodifierade livsmedel, jämfört med 38 procent 2001. Undersökningen 2007 visar också att 9 procent absolut kan tänka sig att köpa genmodifierade livsmedel och 29 procent som kanske kan tänka sig det.

Vissa användningsområden mer angelägna

Om användningen av genteknik kan ske utan risk för människa och miljö, så anser KfS medlemmar det vara mest angeläget att använda genteknik för att ta fram livsmedel för dem som är allergiska mot t.ex. gluten eller laktos, följt av att använda färre/mindre farliga kemikalier i jordbruket och att ta fram grödor med bättre näringsinnehåll. Minst angeläget anses det vara att använda genteknik för att förlänga hållbarheten på frukt och grönsaker.  

Enligt 2002 års Eurobarometer (pdf), så är svenskar mer positiva till medicinsk användning av genteknik, till exempel gentester för att upptäcka ärftliga sjukdomar eller kloning av stamceller för att ersätta sjuka celler hos patienter med exempelvis diabetes, än till att använda genteknik för att öka livsmedels hållbarhet, förbättra dess smak eller öka dess proteinhalten.

Märkning fortsatt viktigt

Sju av tio vill ha märkning av genmodifierade livsmedel. Nästan lika många (65 procent) vill ha märkning av kött där djuren fått genmodifierat foder. Men bara drygt var tredje konsument tycker att det är mycket viktigt att märka produkter som är gjorda av gentekniskt förändrad bomull.

Hälsa

Många är oroliga för att GMO kan vara negativa för hälsa och miljö. Det finns inget i dag som tyder på att de GMO som är tillåtna att säljas i USA och Europa medför risker för hälsan. Men, givetvis krävs det fortsatt forskning på området.

Grödorna har genomgått omfattande kontroller och eventuella hälsorisker har utvärderats av både USA:s Food and Drug administration och EUs vetenskapliga kommittéer liksom av våra svenska kontrollorgan - Jordbruksverket och Livsmedelverket.

Miljö

Miljökonsekvenserna är mer oöverskådliga. Ingen vet idag vilka effekter odlingen av genmodifierade grödor kan få på ekosystem på lång sikt. Men tack vare en intensiv, och stundtals högljudd debatt sker det mycket forskning i dag kring gentekniskt förändrade grödors inverkan på miljön.

Makten över maten

2007 kände 53 procent av KfS medlemmar stor oro för att bioteknikföretagen ska ta makten över vad som odlas. Huruvida framtidens livsmedelproduktion kommer att vara i händerna på ett fåtal stora världsomspännande bolag med patenträtt på gener har vi inget svar på idag, men även här förs stundom en intensiv debatt om de ekonomiska och sociala aspekterna av gentekniskt förändrade grödor.