Vi köper alltmer buteljerat vatten. Det innebär att hundratals miljoner liter vatten årligen transporteras runt på våra vägar, samtidigt som vi på de flesta håll i Sverige har vatten direkt ur kranen – gott, lättillgängligt och jättebilligt. Att producera, transportera samt ta hand om uttjänta flaskor ger utsläpp som spär på växthuseffekten, förorenar luften, göder våra hav och försurar mark och vatten.

Miljöeffekter
Den totala konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige under 2006 ledde uppskattningsvis till utsläpp på cirka 34 000 ton koldioxid. Det motsvarar de årliga koldioxidutsläppen från cirka 8500 oljeuppvärmda normalvillor eller från 12500 bilar.  Det visar en undersökning som SIK (Institutet för livsmedel och bioteknik) tog fram på uppdrag av KfS i augusti 2007.

Störst bidrag till koldioxidutsläppen kommer från produktion av förpackningen, följt av godstransporter och hemtransport. Till produktion räknas produktion av material och förpackning, rengöring av förpackningar, tappning av dryck, kylning av dryck hos konsument samt återvinning och avfallshantering av förpackningar.  Godstransporter inkluderar distribution av vatten samt transporter av använda förpackningar till återanvändning och återvinning. Hemtransport är transport från butik till konsument.

Våren 2004 lät vi SIK undersöka skillnaden i miljöpåverkan om vi konsumenter köper vatten på flaska eller dricker det vanliga kranvattnet. Sammanfattningsvis visade det sig att såväl energianvändning, utsläpp av växthusgaser, utsläpp av försurande gaser som bidraget till övergödning är mycket högre per liter, vid produktion och transport av buteljerat vatten än av kranvatten. En studie som gjordes av WWF (Världsnaturfonden) i april 2001 visar på samma sak.

Konsumtionen ökar stadigt

Sveriges Bryggeriers statistik visar att det totalt konsumerades 247 miljoner liter buteljerat vatten i Sverige under 2006, jämfört med 91,6 miljoner liter 1992. Per person innebär det 27,1 liter per person, jämfört med 10,6 liter per år 1992. Konsumtionen har med andra ord nästan tredubblats. Sverige ligger fortfarande långt efter länder som Italien och Frankrike, som når upp till nivåer på 140-160 liter per person och år.

Orsaker till ökad konsumtion

Redan hösten 2003 undersökte Konsumentföreningen Stockholm vattenutbudet i samtliga stora matvarukedjor i Stockholmsområdet. 28 olika varumärken för buteljerat vatten hittades och bland dem fanns ett stort antal varianter när det gäller smaker och flaskstorlekar. Dessutom finns många fler märken, t.ex. specialvatten på restauranger och lokala källor. Utbudet har ökat markant de sista åren, bl.a. så har stilla vatten (vatten utan kolsyra) med olika smaker tagit sig in på marknaden. Den ökade marknadsföringen är givetvis en orsak till den ökande konsumtionen.

Det finns också många andra orsaker; hälsotrenden, där ”källvatten” eller ”mineralvatten” uppfattas som nyttigare än vanligt kranvatten eller som ett hälsosammare alternativ till läsk, den stressiga vardagen som gjort det till en livsstil att äta eller dricka i farten, trenden att alltid ha en vattenflaska till hands, fast det egentligen räcker att dricka när man är törstig, och influenser från kontinenten där bl.a. bristen på gott eller bra kranvatten, lett till dagens stora konsumtion av buteljerat vatten.

Att priset på buteljerat vatten kan ligga så högt som 30 kronor litern avskräcker inte konsumenterna. Detta trots att kranvattnet i Stockholm inte kostar mer än ett öre litern.  

KfS åsikt

Är då vatten på flaska en onödig lyx? Det är varje människas rätt att själv välja vilket vatten man vill dricka, men för att minska effekterna av de pågående klimatförändringarna krävs både små och stora steg. Att avstå från buteljerat vatten är ett exempel på ett enkelt steg. Litet - javisst! Men, om många gör detsamma blir effekten stor.  

Källor: Sveriges Bryggerier, Världsnaturfonden samt undersökningar utförda av KfS under 2003-2007.