Hur arbetar kommunerna för att minska hushållens matsvinn?

Kommunerna har en viktig roll när det handlar om att få hushållen att slänga mindre mat, eftersom de ansvarar för att kommuninnevånarnas sopor tas om hand. De har dessutom såväl anledning som möjlighet att försöka påverka hushållens beteende när det gäller matavfall. Vi har därför undersökt hur landets kommuner arbetar med att ta hand om matavfall och hur de bidrar till att minska hushållens onödiga matavfall.

Matavfall

 

Sammanfattning

Resultaten visar att det finns många goda exempel på kommuner som har kommit långt när det handlar om att ta hand om hushållens matavfall. Många kommuner arbetar också aktivt för att matsvinnet ska minska. På andra håll återstår mycket arbete för att bidra till ett minskat matsvinn. Nu när en ny mandatperiod inletts ute i kommunerna finns ett bra tillfälle att utveckla kommunens arbete för att bidra till att minska hushållens matsvinn. 

• Var tredje granskad kommun saknar mätbara mål för att minska matavfallet i sina avfallsplaner. Det kan tolkas som att frågan inte har hög prioritet i dessa kommuner.

• En tredjedel av kommunerna saknar helt insamling av matavfall.

• Rötning till biogas vanligaste sättet att behandla insamlat matavfall.

• Tre av tio gör inga informationsinsatser gentemot hushållen för att få dessa att minska matsvinnet. Och valet av informationskanaler skiljer sig åt mellan kommunerna.

• Information på webben – vanligaste sättet att informera kommuninnevånarna.

• En majoritet av kommunerna har genomfört projekt inom skolan i syfte att minska onödigt matavfall. Inom äldreomsorg och omsorg för personer med funktionsnedsättning är det däremot sällsynt.

• Över hälften av kommunerna uppger att de inte samarbetar med andra aktörer för att minska onödigt matavfall. I de fall samarbeten förekommuner nämns restauranger och caféer.

• Nära sex av tio kommuner uppger att de har uppgift om hur mycket matavfall som generas från kommunens hushåll årligen, en dryg tredjedel av kommunerna har inte tagit reda på detta.

• Drygt en fjärdedel av kommunerna har gjort en plockanalys, som innebär att sammansättningen av matavfallet analyseras och delas upp i onödigt matavfall och oundvikligt matavfall. Detta är positivt, och ger dessa kommuner en bra grund att stå på för insatser i syfte att minska matsvinnet.

• Med onödigt matavfall, även kallat matsvinn, avses i denna studie den mat som skulle kunna ha konsumerats men som ändå slängs. Oundvikligt matavfall avser oätligt matavfall som köttben, fruktskal och kaffesump. Denna definition har respondenterna blivit upplysta om.

Ladda ner rapporten som pdf.

Hur svarade just din kommun?

Den 28 maj arrangerar KfS en #Restfest på Medborgarplatsen i Stockholm. 

Fakta om undersökningen

Rapporten bygger på en enkät som skickats till landets 290 kommuner. Frågorna arbetades fram av Konsumentföreningen Stockholm. Kommunikationsföretaget Agenda PR har genomfört undersök­ningen på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm.  

Webbenkäten skickades till kommunernas registratorer, som uppmanades att vidarebefordra under­sök­ningen till den person på kommunen som har ansvar för matavfall.

Enkäten skickades via mejl 22 april. 4 maj skickades påminnelser ut till alla respondenter som ännu inte hade svarat. Den 7 maj sammanställdes resultaten från inkomna svar.

188 av 290 kommuner har besvarat hela eller delar av enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 65 procent. Några specifika gemensamma nämnare mellan de kommuner som inte svarat på enkäten har inte kunnat identifieras och både stora och små kommuner har deltagit. Kommuner från såväl storstadsregioner som landsbygd ingår, och den geografiska spridningen är god. 

 

LÄS FLER AV VÅRA RAPPORTER

Publicerad: 2015-05-28

LÄS MER

VAD KAN SVENSKEN OM SINA SOPOR?

MER SALT I MATEN NU ÄN 2013?