BI HAPPY - en lägesrapport om våra bin

Nästan tre fjärdedelar av alla livsmedelsgrödor i världen är helt eller delvis beroende av pollinatörer som honungsbin, humlor, vildbin, fjärilar och blomflugor, men även fladdermöss och fåglar. De pollinerar grödornas blommor och bidrar till att vi får goda skördar av grönsaker, frukter och bär och en mångfald av växter och blommor i naturen.

 

    

Sammanfattning av rapporten

 

Hotet mot pollinatörerna

Så mycket som 40 procent av de pollinerande insekterna, särskilt bin och fjärilar, kan vara hotade lokalt i världen och 16 procent av de pollinerande ryggradsdjuren. I Sverige är en tredjedel av cirka 300 arter av vilda bin och humlor rödlistade enligt ArtDatabanken.

Det finns inte en enskild orsak till nedgången i populationerna utan en rad faktorer samverkar. Några av dessa faktorer är förlust av biologisk mångfald, ett ensidigt jordbrukslandskap med få grödor, färre åkerholmar och blommande dikeskanter, kemiska bekämpningsmedel, skadegörare och klimatförändringar. 

I många landskap finns för få blommor under växtsäsongen och således inte tillräckligt med mat för bina, kemiska bekämpningsmedel tar bort ogräs som är pollinatörernas föda och varroakvalstret är en skadegörare som angriper honungsbin.

Hur mycket är pollineringen värd?

I Sverige är det uppskattade värdet för honungsbinas ekosystemtjänster 260 –466 miljoner kronor och åtskilliga miljarder kronor globalt. Honungsbin står för en stor del av pollineringen av våra livsmedel, men forskning visar att de vilda pollinatörerna är viktigare än man tidigare trott.

Bidöden

På senare år har media rapporterat om bidöden, en massdöd av samhällen av honungsbin i USA, Asien och delar av Europa. Bidöden har framförallt kopplats till en mycket intensiv användning av kemiska bekämpningsmedel, men även avsaknad av biologisk mångfald och skadeangrepp som varroa-kvalstret. I Europa som helhet har förlusterna av bisamhällen ökat de senaste tio åren, men verkar ändå vara under kontroll.

Vad görs och vad bör göras för att gynna pollinatörerna?

Åtgärder som gynnar de viktiga pollinatörerna har vidtagits i Sverige och globalt, men mer behöver göras. Vi har listat ett antal åtgärder som kan genomföras i Sverige, här följer ett urval. Fullständig lista på åtgärder finns på sid 12  i rapporten.

MYNDIGHETER
  • Återinför miljöersättning till lantbrukare för åtgärder i ensidiga slättlandskap som gynnar vilda pollinatörer, till exempel bevarande av stenrösen, murar och åkerholmar och insådd av blommande åkerkanter och kantzoner vid vattendrag.

  • Utvärdera förgröningsstödet med tanke på biologisk mångfald och pollinatörer. Till exempel bör inte träda vara tillåten.
LIVSMEDELSBRANSCHEN OCH RESTAURATÖRER
  • Ställ specifika varukrav vid inköp av livsmedel, speciellt importerade grönsaker, frukter och bär som är beroende av pollinatörer så att biologisk mångfald gynnas i odlingen.

  • Certifieringen IP Sigill och andra kvalitetssystem bör införa regler som i högre utsträckning gynnar pollinatöreroch biologisk mångfald i växtodlingen.
JORD- OCH SKOGSBRUKARE
  • Upprätta åtgärdsplaner för biologisk mångfald ochpollintörer i jordbrukslandskapet på kort och lång sikt.

  • Inventera och sök ekonomiskt stöd och rådgivning för attöka den biologiska mångfalden.
SVENSKA FOLKET
  • Se till att det finns växter som blommar och attraherar pollinatörer i trädgården under hela växtsäsongen eller sätt upp en insektsholk.

  • Köp gärna ekologiska livsmedel, hagmarkskött m m som är extra bra för den biologiska mångfalden och pollinatörerna.

Om du arbetar på bibliotek eller skola kan du kostnadsfritt beställa en inbunden variant av rapporten. Mejla då Anna Lilja. 

Vårt pressmeddelande 29 juni 2016: Svensken behöver lära mer om binas betydelse för maten.

Ladda ner rapporten som pdf.

Vill du skriva ut rapporten? Ladda ner en svart-vit version (pdf).

Under Almedalsveckan 2016 pratade vi om bin. Sammanfattningen hittar du här.

Fakta om rapporten

Rapporten har huvudsakligen tagits fram utifrån litteraturstudier och intervjuer. Enkätundersökningen har genomförts av marknadsundersökningsföretaget Novus, i maj 2016. 1054 personer besvarade webbenkäten. Målgruppen är den svenska allmänheten 18-79 år.

 

LÄS FLER AV VÅRA RAPPORTER

Publicerad: 2016-06-28

LÄS MER

VAD KAN SVENSKEN OM SINA SOPOR?

MER SALT I MATEN NU ÄN 2013?